David varvar ned med att måla ikoner


Foto: P-O Sjödin/Skellefteå pastorat

Fakta
Namn: David Jinder.
Ålder: 61 år.
Bostadsort: Bureå.
Yrke: Legitimerad psykolog på hälsocentralerna i Burträsk och Lövånger.
Familj: Frun Marie, som är medicinsk chef på hjärt- och lungsektionen på Medicinkliniken på Skellefteå lasarett, och tre barn i åldrarna 23, 18 och 16 år.
Fritidsintresse: Måleri och främst ikonmåleri.

– Jag började som tecknare en gång i tiden och har målat tavlor och skulpturer också. Som tidig tonåring såg jag filmen Den yttersta domen av Tarkovskij, som handlar om en ikonmålare, och blev väldigt intresserad av den bysantinska konsten. Väl i Bureå fick jag lära mig att måla ikoner av den förnämliga konstnären Margareta Vidmark, berättar David Jinder.
– Vi upplever att det stora problemet är att många människor lyssnar av omgivningen i sökandet efter sig själva.
Det säger psykologen David Jinder, Bureå, som har jobbat med stress- och utmattningsproblematik i snart 30 år.

David Jinder, som flyttade till Bureå med sin familj 2007, läste till psykolog i Uppsala på 1980-talet.
– Jag började min yrkesbana med att jobba på thoraxkirurgen, sedermera thoraxcentrum, på Akademiska sjukhuset i Uppsala i elva år.
Hans huvudsakliga arbetsplats var på kardiologen, men han jobbade mest inom ramen för ett forskningsprojekt om stress.
– Vi tittade på olika typer utav stressbeteenden, det man då kallade för Typ A-beteende, och hur det möjligtvis kunde utgöra en riskfaktor för hjärt- och kärlsjuka.

Kvalitetsarbete
Hans uppgift forskningsmässigt var att titta på vad som hände i hjärnan på folk efter öppen hjärtkirurgi (oftast bypass-kirurgi).
– Min uppgift var att titta närmare på hur vida folk fick sämre minnes-, koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga efter sådana operationer.
Forskningen omfattade dessutom förekomsten av depressions- och ångestproblem efter hjärtinfarkter eller det operativa ingreppet.
– Vi ska faktiskt titta lite närmare på hur omhändertagandet ser ut i dag. Det är ett kvalitetsarbete som hälsocentralen i Burträsk ska göra tillsammans med Medicinkliniken i Skellefteå.

Egen mottagning
David Jinder har också hunnit med att jobba inom öppen psykiatrin och företagshälsovården i Uppsala samt på Karolinska Institutet i Stockholm.
– Jag var med och startade upp stressmottagningen på Karolinska och en systermottagning i Uppsala.
Han startade därefter ett eget företag med en egen mottagning och jobbade bland annat åt det multinationella nätverks- och telekommunikationsföretaget Ericson i Kista.
– Jag jobbade också åt utbildningsföretaget Fortbildarna i Örebro och reste runt med numera avlidne Lasse Eriksson. Vi pratade om stress och utmattning utifrån olika perspektiv.

Hemkänsla i Bureå
Tanken på att barnen skulle få växa upp i en annan miljö än i storstan fick makarna Jinder, medan barnen fortfarande var små, att flytta norrut.
– Vi brukade vara på ett sommarställe norr om Skellefteå på somrarna, så vi hade lite anknytning hit upp.
Och flytten till Bureå blev, enligt makarna, helt rätt.
– Det var en hemkänsla att flytta hit och barnen har ju trivts här. Vi har kvar ett litet krypin i Uppsala fortfarande, men vi längtar snabbt tillbaka hit upp när vi är där nere och hälsar på vänner och bekanta.

Väldig öppenhet
I dag jobbar han heltid inom primärvården, men han saknar inte förfrågningar om att delta i intressanta projekt vid sidan om.
Han upplever en väldig öppenhet och ett intresse från sina nuvarande chefer att gå vidare med alla former av förbättringsarbeten.
– Det mesta, som till exempel att det ska finnas någon typ av loggbok eller manual för omhändertagandet av utmattade, tas bara tacksamt emot. Det känns bra när man själv får uppleva stöd och intresse av sin ledning.

Dramatisk förändring
Depression och ångest hör, tillsammans med stress och utmattning, till de vanligaste orsakerna till att människor i alla åldrar söker hjälp för psykisk ohälsa.
– Dom här sjukdomarna har alltid funnits, men samhället har ju förändrats dramatiskt på dom sista 30 åren.
Den ena sidan av problematiken är att människor har så mycket att göra och springer, bildligt talat, så fort att dom inte hör vad dom tänker.
– Många tappar därför sig själva på vägen.

Letar på fel ställe
Den andra sidan är, enligt honom, att människor söker efter sig själv genom att lyssna av omgivningen.
– Många låter sin omgivande miljö eller människor omkring sig definiera vem man är. Det är precis som att vi har tappat självmedvetandet och förmågan att leta på rätt ställe.
Inom psykologin talar man om anknytnings- och objektrelationsteorier – teorier om hur människor utvecklas till att känslomässigt relatera till och interagera med andra – och det icke-autentiska jaget.
– Vi börjar redan tidigt i livet att anpassa oss och leva ett liv utifrån andras preferenser. C G Jung talade om de barn som sorgligt tvingades leva sina föräldrars olevda liv.

Orimliga krav
Det handlar med andra ord om att ändra beteenden och inriktning i livet för att bli accepterade av andra.
– Vi kallar det förtvivlade sökandet att nå acceptans för prestationsbaserad självkänsla.
David Jinder berättar att många människor och speciellt utmattade människor har orimliga krav på sig själva.
– Det är då stresskollapsen kommer. Det som man förr kallade för att gå in i väggen. Kroppen orkar inte längre.

Höga motorvarv
Utmattning beror på att systemen i kroppen som ska leverera energi blir utmattade.
– Trötthet är inte en utmattning. Utan det är ett symptom på utmattning.
Om ”motorvarvet" i kroppen är alldeles för högt hela tiden, så vänjer sig kroppen vid höga halter av stresshormoner och man drabbas av abstinens vid inaktivitet.
– Man blir rastlös, orolig och lätt irriterad.

Andra värden i livet
Vid en kollaps tappas också förutsättningen för den prestationsbaserade självkänslan.
– Många som tappar sina instrument för att uppleva att dom duger far faktiskt ganska illa.
Det leder i sin tur lätt till en depression.
– Den svåra biten kommer när tillfrisknandet börjar. För då handlar det för många om att bli den dom en gång var. Utan att inse att det var just den som gick in i väggen.
Inriktningen på behandlingen är därför att få patienterna att inse att det finns andra värden i livet.
– Att så långt som möjligt se den rädsla som prestationsjaget maskerat och återigen ställa de gamla frågorna: Vad vill jag? Vad känner jag? Vad måste jag göra för att må bra?, berättar David Jinder.
– Förutsättningen för den prestationsbaserade självkänslan tappas vid en stresskollaps, berättar psykologen David Jinder på hälsocentralerna i Burträsk och Lövånger.

P-O Sjödin/Skellefteå pastorat