Spretig eldsjäl som tänker ekumeniskt

Anna-Greta Wallgren försöker att vara måttligt engagerad på olika håll, men det går inte särskilt bra med måttligheten.
– Jag är väl bara sån av naturen, säger hon.

Den spretiga eldsjälen Anna-Greta Wallgren, som alltid tänker ekumeniskt, heter Vallgren i alla offentliga papper.
– Men jag tror att alla här i Bureå känner mig med W.
Hon är gift med Hans och inflyttad till samhället från Vårgårda i Västergötland.
– Gifter man sig med en norrlänning, så hamnar man i Norrland till slut. Ofta är det så.

När kom kyrkan in i ditt liv?
– Det var en knepig fråga. Jag har ju varit med i kristen verksamhet sedan jag var barn, men i olika sammanhang.
Hon är uppvuxen i pingströrelsen, gift med en ”EFS-are” och i Bureå har hon lärt sig att tycka om kyrkan.
– Jag kallar mig själv för spretig. Jag är ju här och där. I Bureå har det också gått väldigt bra. Här får man vara den man är och det tycker jag är helt fantastiskt.

Inget skäl att sluta
Anna-Greta Wallgren har lätt för att bli engagerad i olika saker.
– Jag har väl, som man säger, nära mellan tanke och handling. Sen håller jag ut också. Jag bara fortsätter och fortsätter. Och än finns det inget skäl att sluta heller.
Hon slutade som lågstadielärare 2002 och är pensionär sedan 15 år tillbaka.
– Det är ganska viktigt för mig att jag har engagemang någon stans. Det håller mig vid liv.

Vad ger det ideella engagemanget dig?
– Jag får otroligt mycket tillbaka i form av väldigt många glada tillrop och väldigt många glada människor. Det måste jag säga. Då blir man glad i hjärtat!
Hon sammanfattar det hela med att citera en rad från bibeln.
– Allt förmår jag i honom som ger mig kraft.

Spelar gitarr
Hennes ideella engagemang i samhället har sina rötter i Hobbygruppen för barn i Pingstkapellet.
– Jag följde mina barn, Stefan och Maria, dit och blev ganska snart själv involverad i verksamheten.
Det är över 40 år sedan och hon är fortfarande en av två engagerade ledare i Hobbygruppen.
– Jag spelar gitarr och sjunger med barnen. Just nu är det mest invandrarbarn i gruppen.

Sjunger unisont
Anna-Greta Wallgren och maken Hans gick ganska snart med i EFS i Bureå också.
– Tillsammans med några vänner bildade vi en sånggrupp och sen dess har jag varit gruppens ledare.
Sånggruppen, som har varit igång i ungefär 25 år, kallas Unison.
– Det var nog så att någon hittade på namnet och jag tyckte att det var bra. Vi sjunger ju inte alltid i stämmor. Utan vi sjunger unisont.

Allsång på servicehus
Gruppen, som kompas av gitarr och dragspel, består av cirka 15 gråhåriga medlemmar i åldrarna 69-92 år.
– De allra flesta är kvar sedan starten. Jag tycker att det är helt otroligt att vi finns!
Unison sjunger i huvudsak på servicehus i närområdet, men gruppen övar inför andra offentliga framträdanden.
– Vi känner oss riktigt betydelsefulla när vi sjunger allsång på servicehusen.

Skriver mötesreferat
Hon ansvarar också för att någon kommer och talar eller sjunger på våffelluncherna i EFS:s regi.
– För det mesta hittar jag någon som vi vill lyssna på.
På hennes lott ligger också att skaffa sångare till EFS-gudstjänsterna och att skriva mötesreferat i lokaltidningen Norran.
– Rune Hedman tar bilderna och jag skriver texterna. Jag har väl lätt för att skriva. Det brukar inte ta mer än just en halvtimme.

Tränar svenska
Anna-Greta Wallgren är också engagerad i Språkcafé på Marongas Hörna.
– Det är spännande att få sitta ned och träna svenska språket med någon som kanske aldrig har hållit i en penna ens.
Drygt tio asylsökande, som inte får gå på Svenska för invandrare (SFI), brukar komma till caféet varje tisdag.
– Det är alla sorters folk från samhället, bland annat tre pensionerade lågstadielärare, som undervisar. Det är helt fantastiskt att få vara med.

Skriver protokoll
Hennes engagemang i Bureå församling handlar främst om att korrekturläsa texterna i församlingstidningen Nära och att sitta med i redaktionsrådet för tidningen.
– Jag försöker också vara en flitig besökare på prästernas bibelstudier.
Hon är dessutom aktiv inom Kristdemokratiska Kvinnoförbundet på riksnivå. Förbundet, som är kvinnoförbund till kristdemokraterna, bildades 1982.
– Jag är inte så duktig på att prata politik, men jag har skrivit protokoll åt förbundet i många år.

Hur ska vi få fler att ställa upp och hjälpa till ideellt i våra verksamheter?
– Det är jättesvårt att svara på. Jag har dåligt med tips, men ett tips är att vi äldre måste våga släppa fram de yngre.
Anna-Greta Wallgren brukar också vädja till barnfamiljer i hennes närhet att komma till kyrkan.
– Jag tänker som så att en barnfamilj kan ju locka fler familjer, med barn i samma ålder, att komma, berättar hon.

P-O Sjödin/Skellefteå pastorat

Foto: P-O Sjödin/Skellefteå pastorat